Har äntligen kommit igång med träningen! Det har varit några hektiska veckor då den inte direkt prioriterats men efter gårdagens sprint-DM och dagens 4x4-intervaller känner jag att jag kan börja köra på lite mer. Var ju oförskämt pigg idag... Därför har jag lagt upp ett träningsprogram som säger mycket högintensiv orientering och därpå ett par riktiga spy-intervaller i veckan. Detta varvas såklart med ren njutning i form av distanspass löpandes, cyklandes och rullskidandes.

Tänkte dessutom lägga om kosten, liknande det jag gjorde i höstas på mitt projektarbete. Det blir mycket primal, det vill säga; mycket grillat, mycket fett och mycket lite kolhydrater!

Och på lördag natt är det Jukola. Första sträckan. Ska göra om min 10MILA-bedrift. Skönt att vara motiverad igen.

Känns knäppt att vi tar studenten om lite mer än en månad. För såhär mycket har jag inte haft i skolan på länge. Känns som det borde vara tvärt om. Måhända har en viss förslappelse även skett.

Förutom bedriften att genomföra två prov imorgon, siktar jag mot Finspång och 10MILA i helgen. Det blir förstasträckan igen för min del. Lika bra det, då jag kräver revansch från förra året. Vad som inte stämde då var att det var precis i den perioden då det började göra som mest ont i mina fötter. Jag är dessutom klokare nu. Jag tänker inte sätta i mig ett kilo nötter innan start och springa 13 km med magknip. I år blir det 9 km. Perfekt längd. Fötter som hållt alla 26 OL-pass sedan mars utan någon smärta. Och en mage av stål.

Det hela kommer resultera i vad det alltid gör. Pigga junis-ben - i början. Mitt fokus ligger på att hänga med täten så gott det går och jobba på just det jag inte jobbat på de senaste passen. Framförhållning.

Men revansch tar jag. Skamgränsen: topp 100. Mål: Först vid TV-kontrollen (och kanske hänga med täten efteråt...) alltmedans sjungande på Imperiets; Var é Vargen

No excuses...

Efter att ha startat i dagens ultralång-SM valde jag efter cirka 5-6 kilometer att avbryta loppet. Faktorerna var många.

• Att jag, i vad som närmast kan beskrivas som spraymålat toaletten inte mindre än sex gånger innan start - och därför var helt tömd på vätska och näring. Vilket jag på första långsträckan efter tre kontroller fick erfara hur det känns blandat med mjölksyra.
• Näsblod efter nämnda väg och ett illavarslande huvuddunkande.
• Bortdomnad fot.

Då förhållandena knappast öppnade upp för godkänt genomförande var det nog såhär i efterhand helt rätt beslut. Men nog hade jag velat springa hela loppet.

Efter 8 timmars bilresa är jag sådär lagom trött och det finns inget annat i hela världen som lockar mer än en varm och skön säng att djupdyka ned i. 

Det blev ingen dominans för mig på spurten i måndags. En 180 graders och en 90 graders kurva förstörde det för mig som inte riktigt bemästrar kurvtagningen än. Loppet i stort sket sig tydligen redan innan start, då det överallt stått att jag har lämnat återbud och inte sprungit MEN DET HAR JAG. Förklaringen ligger i att jag glömde bort nummerlappen och blev struken senare.

Loppet räckte trots det till en 28:e plats, precis under skamgränsen. Skämdes gjorde jag dock ändå, då jag hade lite oflyt i loppets inledning och tappade spridda sekunder på några kontroller. Efter en klockren bom i det område jag visste att jag skulle bomma om jag inte koncentrerade mig hela vägen skärpte jag mig och orienterade dock bra ända in i mål.

Nu sitter jag i ett hus med lite Paradise Hotel-stuk över det hela, tillsammans med Rehns BK. Vi bytte boende och har dessutom sedan tävlingen i måndags hunnit med ett gympass, en medeldistansbana på GRÖN karta och en långdistansbana på grannkartan till helgens tävlingar vars hällar var gudomliga i vårsolens smekande.

Fortfarande snö uppe i norr va?

Idag är det mellandag mellan gårdagens masstart och morgondagens medeldistans. Eftersom det arrangerades en tävling inte långt härifrån så åkte vi dit för att springa öppen klass. Jag tog Ö8 för att få en lagom lång bana på sisådär 5,4 km. Förutom ett parallellfel och någon snedtagning så var det inga större missöden. Terrängen var lättlöpt, så det var svårt att hålla igen; farten låg nästan på tävlingsfart. Kom på mig själv mitt på banan med att flåsa lite väl och lugnade ned mig. Loppet avslutades med en riktigt fin spurt på cirka minuten som jag hade 1:03 på. Precis min favoritlängd. Dessutom lättlöpt på asfalt.

Tyvärr tog jag inte hem det eftersom jag inte satsade men fick bara stryk med 2 sek av Calleberg från Rehns. Hade nog lätt kunnat gå ned under 55 sek. Men jag sparar det till morgondagen. Någorlunda lång och lättlöpt så tar jag spurten. Annars lägger jag av med orientering.

Tillräckligt med dagar tillryggalagt mellan Frankrike och tävlingspremiären utanför Karlskrona och dessutom J-cupspremiären. Jag körde med vilouppladdning och har således inte tränat sedan sista passet i Frankrike. Typ måndag. Således var det pigga ben som stod på ett snabblöpt startgärde. Jag ville bara sticka iväg men en vis man har sagt att man fan aldrig får vara först vid startpunkten. Eftersom jag hade hög fart ut fick jag sakta in lite och lägga mig på rulle bakom snygga ryggar. Lite synd att de snyggaste ryggarna inte skulle ha min första kontroll, så jag gled lite långt åt vänster mot en väg och fick dunka på den. Inte mig emot då jag kunde plocka många stackare som inte vet hur plan mark ser ut.

Jag låg med bra och överansträngde mig inte avsevärt första kartan innan varvningen, men mot slutet så tappade jag känsel i båda fötterna. Kommande kilometer var riktigt konstiga då jag inte kände hur, var eller på vilket underlag jag satte ned foten. Jag började springa lite saktare och stannade till på ett ställe och fick tillbaka känseln. Tacksamt - men jag hade redan tappat på killarna som jag var med vid varvning och dessutom blivit ifattsprungen av en mindre klunga. Låg med i några kontroller innan jag tog eget vägval på sista långsträckan. Jag tänkte att jag måste chansa. Satsa. Hur kul är det att bara hänga? Man måste chansa också.

Tyvärr tappade jag kartkontakten och kom till kontrollen jag skulle ha efter, 150 m från den kontroll jag skulle ha. Mötte där klungan jag skulle dragit ifrån, hade jag spikat kontrollen. Surt, såklart. De försvann och jag fick orientera själv och bara köra. För kort bana kvar för att hinna ta ifatt. Men kunde hålla undan för några sporadiska löpare. Fick även det stora nöjet att spöa någon på spurten. Låg lite lugnt till en början men kände ett flåsande i nacken. Ökade tempot. No strange thing. 

Det slutade på en 29:e plats i första H20-tävlingen. Kunde helt klart levererat bättre på en masstart. Men tack vare taskiga fötter fick jag släppa. Sjukt trist när det inte finns något man kan göra åt saken heller.

Karta kommer någon gång i framtiden upp i kartpärmen. 

När andan faller på brukar jag titt som tätt anta olika utmaningar. Jag drar mig inte för fyra timmar snöpuls lite då och då. Förra året sprang jag Lidingöloppet, längsta tävlingsloppet jag någonsin sprungit och Ultralång-SM i orientering, vilket är det längsta OL-lopp jag sprungit. Och idag åkte jag Öppet Spår. 9 mil mellan Sälen och Mora. Och fyfan i helvete vilket jävla skitgöra det var! Visst är skidor jobbigt. Men uppemot dessa distanser är det jobbigt på FEL sätt. Då är det jobbigt mentalt mer än fysiskt. Även om jag noterat krampkänningar både här och där.

9 mil. Det är jävligt lågt. Det är nästan ofattbart hur jävla långt det är. I minusgrader, snålblåst och klass 1-varning på snöfall är det ännu längre. Och du. Det är inte nedförsbacke från Oxberg som så många kanske har påstått. Det är tamejfan uppförsbacke hela jävla tiden. Det är i alla fall så det känns. Nöjd med genomfört lopp och med en tid på 6.43 timmar har jag i alla fall mer i träningsdagboken än de flesta hittills den här veckan.

Det här gör jag aldrig om igen. Och nu lägger jag skidorna på hyllan för den här säsongen. Kom vår! Kom barmark! Kom renborstade vägar att cykla på! Väck mig när de kommer.

I väntan på bättre tider kollar jag ut genom husvagnsfönstret, pekar och skrattar elakt åt stackarna som fortfarande inte har kommit i mål.

Här hittar man all motivation i tuffa tider. Lite jobbigt att ge iväg yrkeshemligheter bara sådär. Men inte fan kommer jag ha någon nytta utav det. Enjoy!

Låtlistan:

T.N.T - AC/DC

Run to the Hills - Iron Maiden

Over the Hills and Far Away - Nightwish

The World's Greatest - R Kelly

Can't Stop - Red Hot Chili Peppers

Human - Carpark North

Through the Fire and Flames - Dragonforce

Var é Vargen - Imperiet

800 grader - Ebba Grön

I Want to Break Free - Queen

Just Idag är jag stark - Kenta

Stronger - Kanye West

I've Got Soul But I'm Not a Soldier - The Killers

Long Distance Runner - Promoe

Hey Boy - Teddybear STHLM

Lose Yourself - Eminem

Born to Run - Bruce Springsteen

Eye of the Tiger - Survivor

Fox On the Run - Sweets

Seize the Day - Hoffmaestro

 Iron Man - Black Sabbath

Filmlistan:

Rocky (I, III, IV)

Without Limits

Prefontaine

Chariots of Fire

The Legend of Bagger Vance

 8 Mile

Forrest Gump

Året det var så bratt (Norsk dokumentär)

Youtube-klipp: